Páginas vistas en total

sábado, enero 23

La Iglesia Católica sueca está ya trabajando a full en Puerto Príncipe.
He aquí en idioma sueco el informe de la encargada de prensa del Obispado en Estocolmo

Catholic relief services, CRS, har lyckats ordna ett permanent läger för jordbävningsoffren i Haiti på golfbanan Petitionville Club. Det var FN-personal som beslutade att platsen skulle bli ett läger och bad CRS, som har sitt huvudkontor i närheten, att ansvara för lägret. 20 000 personer samlas där dagligen, och på natten har ytterligare 50 000 sökt sig till lägret. Igår tisdag, en vecka efter jordbävningen som krävt minst 100 000 människors liv, kunde man börja dela ut ordentligt med hjälp till de drabbade. - Vi är tacksamma för att få säkerheten garanterad av en flygdivision, säger Annemarie Reilly, vice president för CRS utlandsarbete på CRS hemsida.Lägret i Petitionville kommer att ge tusentals haitier den nödhjälp de så väl behöver. Öppnandet av lägret kom precis efter att CRS och dess samarbetsparter Maryland universitetets medicinska avdelning för virologi (IHV), lyckats få igång arbetet på ett av Haitis äldsta sjukhus. Först i fredags lyckades personal från CRS komma fram till St Francois de Sales-sjukhuset där CRS och IHV samarbetat sedan många år tillbaka med hjälp till Aids-drabbade (AidsRelief) . 60-70 % av sjukhuset var förstört. CRS lyckades emellertid få fram matransoner till personalen och bränsle och mat till patienterna. Men, viktigast av allt, medicinska resurser, delvis via Katolska medicinska missionsrådet,( också en samarbetspartner AidsRelief) och katoliker i grannlandet Dominikanska republiken. CRS lyckades även få tag i volontärer och få fram en ambulans. De medicinska teamen –ett haitiskt, ett italienskt och ett belgiskt – flyttade in i en byggnad, som inte förstörts av jordbävningen. I söndags kunde man operera den första patienten. Nu har man två operationsrum i gång, och ett tredje kommer att öppna så snart man fått ett tält på plats. Den vanligaste operationen är amputationer.

jueves, enero 21


ante el surgimiento de anuncios para limitar la expresión en Internet, el ministro de RREE de Suecia Carl Bild ha publicado un artículo medular en toda la Unión Europea.

Friheten på nätet måste försvaras

Det var ett välkommet besked när Google i förra veckan annonserade att företaget inte längre vill medverka i de kinesiska myndigheternas nätcensur.

Googles beslut fäste uppmärksamheten på en kategori av brott mot de mänskliga rättigheterna som sedan länge borde ha påtalats med större kraft. Men det sätter också strålkastarljuset på ett annat problem, nämligen hur bristande säkerhet på nätet kan utnyttjas av auktoritära krafter för att hota användarnas frihet.

En konsekvens av globaliseringen är att det i många sammanhang har blivit lika viktigt att kontrollera flöden som territorier. Det kan gälla kapitalflöden lika väl som flöden av människor - migration och trafficking - eller illegal handel med vapen och knark. Och det gäller i växande utsträckning också det enorma informationsflödet via olika slag av elektroniska nätverk.

Bara under det senaste året har vi sett hur regimerna i Teheran och Peking på olika sätt har försökt att stoppa oppositionsrörelser genom att begränsa deras möjligheter att kommunicera med omvärlden.

I Sinkiang har man bokstavligen stängt ner all internettrafik och i Iran har man så gott det går försökt att störa såväl mobiltrafiken som trafiken på nätet. Sådana ingrepp sker öppet och syftar till att i en krissituation försöka stänga inne och isolera befolkningen. Men till detta kommer försöken att i hemlighet spåra regimkritiker och spionera på dem för att uppnå det som auktoritära och totalitära regimer har strävat efter i alla tider, nämligen att kontrollera undersåtarnas utbyte av tankar, åsikter och idéer.

Informationsteknologin, som i andra sammanhang så starkt har bidragit till att stärka de intellektuella friheterna utnyttjas här för att bekämpa dem och till att fängsla istället för att frigöra. Och enligt samma logik utnyttjas tekniken av dessa regimer för cyberkrigföring och till att förbereda för framtida attacker mot den upplevda fiendens försörjningssystem.

Omfattningen av cyberspionaget och cyberkrigföringen är relativt okänd. Men enligt amerikanska uppgifter så ökade cyberattackerna i USA med 30 procent mellan 2006 och 2007 och var då tio gånger fler än 2001. Och jag avslöjar knappast några statshemligheter om jag säger att Sverige inför och under ordförandeskapet i Europeiska unionen utsattes för en kraftigt ökad intensitet i nätattackerna. Det är mycket stora resurser som läggs ner på detta. Och det ligger dessvärre i sakens natur att skyddet mot dessa nätattacker kostar betydligt mer än angreppsförmågan.

Under Sveriges ordförandeskap i Europeiska unionen var att öka respekten för yttrandefriheten på nätet en prioriterad fråga. Vi tog upp sammanlagt drygt 230 enskilda fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna, mer än ett fall om dagen, och bland dessa ingick också fall som gällde kränkningar av yttrandefriheten på internet.

Frågan fanns också självfallet på dagordningen i kontakterna med länder som Kuba, Iran och Kina, men vi tog även upp de ökade repressiva tendenserna i länder som Ryssland och Thailand. Jag tror att vi lyckades att höja Europeiska unionens profil i dessa frågor, även om mycket återstår att göra. Idag sitter ett hundratal cyberdissidenter i fängelse, de flesta i Kina (69 stycken) enligt Reportrar utan gränser.

Men den frihet som vi förespråkar är som framgått också starkt kopplad till säkerheten vad gäller nätverkens funktionalitet och användarnas integritet. På samma sätt som vi har rätt att kräva att vi kan röra oss tryggt på gator och torg måste vi kunna lita till att det allmänna erbjuder ett grundläggande skydd när vi använder telekommunikationerna för vår mobil- eller datatrafik. Men när det oftast räcker med nationella insatser för att skydda medborgarna fysiskt mot våld och brott kräver cybersäkerheten global samverkan.

Det är uppenbart att det internationella regelverket är alldeles för svagt och att de medel som finns för att säkra efterlevnaden av de regler som finns är otillräckliga. Brukarna har hamnat rejält på efterkälken i förhållande till missbrukarna.

Sverige tillhör spetsnationerna när det gäller modern kommunikationsteknologi och vi bör redan av det skälet vara beredda att ta ett särskilt ansvar för att driva på det internationella samarbetet kring cybersäkerheten och friheten på nätet. Vår profil i MR-frågorna ger oss också trovärdighet på ett område som innehåller många viktiga intresseavvägningar mellan å sena sidan användarnas frihet och skyddet för den personliga integriteten och kravet på säkerhet och kontroll för att bekämpa missbruket å den andra.

Jag kommer därför att ge dessa frågor särskild prioritet i Utrikes- förvaltningens arbete under 2010. I vårt arbete kommer vi att söka samarbete med de länder, organisationer och företag, som i likhet med oss ser detta område som en av de stora framtidsutmaningarna för det internationella samfundet och som är beredda att göra en extra insats för att slå vakt om friheten på nätet.

Förenta Nationernas specialrapportör för yttrandefrihet har bett om vår medverkan kring ett första expertmöte för att ta fram principer för yttrandefriheten på nätet. Vi ställer självfallet upp på detta och kommer att inbjuda till ett sådant möte i Sverige under 2010. Det omedelbara målet för detta möte blir att, till rapporteringen inför FN:s råd för mänskliga rättigheter 2011, föda in idéer om hur yttrandefriheten i elektroniska medier ska kunna få ett starkare internationellt skydd.

CARL BILDT

lunes, enero 18

Vi fick pressmeddelande av UD ang. extrahjälp fr Sverige till Haití:

Sverige bidrar med ytterligare humanitärt stöd till Haiti

Sveriges stöd till den akuta situationen i Haiti uppgår nu till 180 miljoner kronor. Dessutom betalar Sverige ut hela årets bidrag till FN:s katastroffond på 425 miljoner kronor. Fonden är i akut behov av medel efter att den nästan har tömts, som en konsekvens av Haiti-katastrofen. Det informerar biståndsminister Gunilla Carlsson om idag vid EU:s extrainsatta biståndsministermöte i Bryssel.

- Vi vill framföra vårt djupa deltagande till Haitis hårt drabbade folk. Vi svarar också snabbt på FN:s vädjan om hjälp för den oerhört svåra humanitära katastrofen på Haiti och har hittills bidragit med 180 miljoner kronor, säger biståndsminister Gunilla Carlsson. Fokus i arbetet nu är att tillse att nödhjälpen verkligen når ut till de behövande. Samtidigt måste de mer långsiktiga insatserna vävas in i planeringen för att säkerställa återuppbyggnad då den akuta humanitära fasen är över.

Efter jordbävningskatastrofen på Haiti har FN vädjat till medlemsländerna om tidiga utbetalningar av utlovade bidrag för 2010 till FN:s katastroffond CERF, som administreras av OCHA (FN:s kontor för samordning av internationellt humanitärt bistånd) och omedelbart kan finansiera akuta humanitära insatser. Sverige fattar därför idag beslut att omedelbart betala ut hela det årliga bidraget som uppgår till 425 miljoner kronor. Sverige är andra största givaren till CERF med en givarandel om ca 15%. Sverige har också på vädjan från World Food Programme bidragit 21,5 miljoner kronor till organisationens insats på Haiti.

Vid EU:s extrainsatta biståndsministermöte i dag var ministrarna eniga om behovet av fortsatt samordning inom EU och gentemot andra länder. FN fick starkt stöd för sin samordnande roll i katastrofarbetet. Tillsammans gjorde EU utfästelser om ca 122 miljoner euro i akut humanitärt stöd. Sverige är inom EU den andra största bilaterala givaren.

Utöver CERF har OCHA gått ut med en blixtappell med vädjan om stöd om 575 miljoner USD för det akuta hjälparbetet i Haiti efter jordbävningen. Sida har avsatt 100 miljoner kronor till appellen för de olika organisationernas arbete med den akuta situationen.

sábado, enero 16


Obispo Católico de Suecia instruye colecta nacional para Haití.
su carta circular que será leída en todos los templos invoca la solidaridad cristiana

JORDBÄVNINGEN I HAITI

Kära bröder och systrar,

i tisdags drabbades Haiti av en svår jordbävning. Den beskrivs till och med som en av de värsta naturkatastroferna i modern tid, över hundratusen människor befaras ha dött.

Som så många gånger är det de allra fattigaste som drabbas hårdast. De behöver nu både vårt materiella och andliga stöd i form av katastrofhjälp och förböner.

80 procent av Haitis befolkning är katoliker och vår kyrka har många organisationer på plats i landet. Inte minst Caritas Internationalis når via Caritas Haiti ut till de drabbade. Caritas har stor erfarenhet av att genom sina 200 medicinska kliniker förmedla mat, rent vatten, skydd och sjukvård till de även tidigare av katastrofer drabbade haitierna.

Jag har därför beslutat att kollekten kommande söndag, den 17 januari, ska samlas in för att stödja katastrofhjälpen till offren för jordbävningen på Haiti.

Insamlade medel sätts in på Caritas Sveriges konto med Bankgiro 5810-1312 för att förmedlas vidare snarast möjligt. Från stiftets biståndskonto har vi omedelbart anslagit 100 000 kr för detta ändamål. Det är självfallet välkommet om någon utöver söndagens kollekt vill sätta in pengar till Caritas Sverige för detta specifika ändamål.

Jag vill även be er att förena er med mig i bön för våra drabbade medmänniskor i Haiti, och att komma ihåg dem i Mässans förböner.

Catholic Relief Services, en av Caritas samarbetspartner i Haiti, har formulerat följande bön:

Gud, alltings skapare, trösta oss när vi gråter för våra syskon i Haiti. I denna kristid, öppna våra ögon att se bortom katastrofen, att se Kristus i våra bröder och systrar i Haiti, så som Kristus ser oss.
Var med hela skapelsen; stärk vår solidaritet med dem som lever och arbetar i Haiti. Hela skapelsen vänder sig till dig i sin sorg och genom din nåd leder du våra ansträngningar att ge mat till de hungriga, hem för de hemlösa, tröst till sörjande och att stå för rättvisa.

Ge oss genom din barmhärtighet kraft när vi fortsätter vårt arbete för fred och rättvisa.
Amen.


I Kristus,

+ Anders Arborelius

jueves, enero 14

Suecia responde enviando dos aviones con personal especializado, equipos de comunicaciones, medicinas y más adelante levantará un campamentos para las víctimas de Haití.

Samlad lägesbild om svenska hjälpinsatser till Haiti

Utrikesdepartementet gör nu en samlad lägesbild över de olika hjälpinsatser som görs från svenska myndigheter för Haiti. Sammanställningen kommer uppdateras kl 10.00 dagligen eller oftare vid behov. Informationen infattar även UD:s konsulära insatser.

- Sverige har redan innan katastrofen bidragit med avsevärt stöd till olika FN-organisationers och enskilda humanitära organisationers resurser på Haiti, så att de snabbt ska kunna svara mot de omedelbara behoven. Där finns medel och materiel att ta av omedelbart, säger biståndsminister Gunilla Carlsson.

MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) har redan på förfrågan skickat personal till Haiti och bidragit med IT och kommunikations utrustning till stöd för FN:s och EU:s bedömningsteam. MSB skickar också de närmaste dagarna ett basläger för FN-personal till Haiti. Avfärd med två flyg sker från Örebro under perioden fredag-söndag

Utöver detta har vi beredskap att snabbt möta förfrågningar om stöd från FN-systemet, Röda Kors-rörelsen och enskilda organisationer.

Alla de olika insatser som Sverige genomför kommer att sammanställas med dagliga uppdateringar kl 10.00 eller vid behov på Utrikesdepartementets hemsida www.ud.se

lunes, enero 11

Venezuela y Argentina entre 10 países que podrían ir a la quiebra financiera
la información la dió Dagens Industri un prestigiado diario económico-financiero

Länder kan tvingas i bankrutt

Ukraina, Argentina och Venezuela -

det är länderna som står närmast

ruinens brant efter finanskrisen,

enligt en kartläggning som Dagens

Industri har gjort.

Raset på finansmarknaden 2008 och

2009 har lett till att världens länder

tvingats pumpa in enorma belopp i sina

respektive banker. Det hela blev en

dyr affär och nu börjar allt fler

få problem med finansieringen.

"De länder som ligger riktigt illa

till är de som har stora skulder

i utländsk valuta", skriver tidningens

analytiker Gunnar Örn i en kommentar.

De tio länderna närmast ruin          
                                        
    1. Ukraina                          
    2. Argentina                        
    3. Venezuela                        
    4. Pakistan                         
    5. Lettland                         
    6. Island                           
    7. Dubai                            
    8. Litauen                          
    9. Grekland                         
  10. Libanon                           
   
    Källa: Dagens Industri     

viernes, enero 8

ha tenido lugar una ceremonia bastante sencilla con la entrega por Suecia representada por el Canciller Carl Bildt de un cilindro transparente, con la bandera de la Unión Europea en presencia del Rey Juan Carlos y de invitados especiales en el Palacio de la Moncloa, al presidente Rodríguez Zapatero. el belga R. Mon es a partir de hoy, el más alto funcionario de la Unión.

jueves, enero 7

el texto que sigue es de Carmen Villa Mir (Visiones del Mundo)

El «cinturón de castidad» de Magdalena de Suecia

La Princesa Magdalena de Suecia, que el día de su compromiso oficial prometió amor eterno a su eterno caballero, Jonas Bergström, ha aceptado llevar un moderno «cinturón de castidad» que no podrá quitarse hasta que el joven quiera.

Claro que no se trata de uno de esos cinturones medievales, sino de su versión moderna: una exclusiva pulsera de Cartier.

El truco de esta joya, creada en los años 60 y conocida como «The love bracelet», es que se vende con un instrumento que la cierra herméticamente en el brazo de la mujer. Prisionera de su amor, llevará permanentemente el brazalete como muestra de fidelidad y no podrá quitárselo hasta que el varón quiera.

Únicamente el «dueño» del corazón y de la llave de la pulsera, podrá liberar a su amada de este símbolo de «castidad» si las relaciones se rompen por una infidelidad o falta de amor.

Entre las mujeres conocidas que han usado esta «pulsera de castidad», se encuentran la Reina Silvia, Elisabeth Taylor, Nancy Sinatra y Diana de Gales.

viernes, enero 1


será un mando en las sombras sin protagonismos innecesarios
España tomó las riendas de la Unión Europea

España asume desde el 1 de enero la presidencia de turno del Consejo de la Unión Europea. Es su cuarto mandato. Pero esta vez, y no es un tópico, debería ser distinta. La clave, como de todo a partir de ahora, es el Tratado de Lisboa.

La nueva base legal no acaba con el mareante mecanismo de presidencias rotatorias -como habrían querido los cabizbajos federalistas europeos-, pero les asigna un papel mucho más discreto.

Fin de los ejercicios de liderazgo continental protagonizados por los Nicolas Sarkozy, Angela Merkel o Tony Blair de turno, cuando el azaroso calendario ponía en sus manos el cetro comunitario.

El nuevo Tratado crea en su lugar un presidente permanente del Consejo Europeo, cargo que ejercerá desde el mismo 1 de enero y durante dos años y medio Herman Van Rompuy.

En la sombra

Será el belga, y no el presidente del Gobierno español, José Luis Rodríguez Zapatero, quien convoque y conduzca las cumbres europeas, quien redacte y exponga al mundo sus decisiones.

Con la misma lógica, las citas de ministros de Exteriores serán presididas por la nueva alta representante, Catherine Ashton, y no por el titular español, Miguel Ángel Moratinos.

¿Será entonces la española una presidencia en la sombra, a mayor gloria de Van Rompuy? Eso sugieren las nuevas reglas de juego.

Pero en la UE , una cosa son las reglas y otra la práctica. Dirigir el bloque regional más poderoso del mundo es una tentación golosa para cualquier mandatario y el bajo perfil del tándem Van Rompuy-Ashton aconseja esperar antes de dar por enterradas a los presidencias de turno.

Europeísta, no nacionalista

Anticipándose al debate, el propio Rodríguez Zapatero ha prometido discreción y asegurado al ex primer ministro belga que no piensa robarle protagonismo. "La española será un presidencia europeísta, no nacionalista", ha asegurado Moratinos.

¿Qué le queda a España? Dirigir el resto de formaciones del Consejo, por lo general, más técnicas que políticas. Aunque algunas sean muy poderosas, como el Consejo de Economía y Finanzas o el de Asuntos Generales.

Además del papel de anfitrión -nunca banal, en diplomacia- en las cumbres que se celebren en España. Algunas de altos vuelos, como las que reúnan a los líderes de la UE con los de Estados Unidos, América Latina, o los países del Mediterráneo.